The World´s End Bluray

Då var det dags för den sista filmen i Cornettotriologin, filmerna där det finns en scen där huvudpersonen köper en Cornetto som matchar filmens tema, en röd jordgubbsglass för blodet i Shaun of the Dead och en blå för polistemat i Hot Fuzz. Tredje filmen, och nu är det en grön mintchokladglass som gäller, är “The World’s End“. The dynamic Duo Simon Pegg och Nick Frost är tillbaka igen med en komedi med utomjordingstema. Med sig i ensemblen har man även Martin Freeman, Paddy Considine och Eddie Marsan. Jag har sett Universal-Sonys blu-ray utgåva, som hade release för några dagar sedan och handlinegn går enkelt ut på att fem kompisar sedan ungdomen, nu ska göra pubrundan den inte klarade av som unga, 12 lokala pubar på en och samma kväll och den här gången ska man försöka lyckas med att ta sig till sista puben, World´s End.

Simon Pegg och Nick Frost har sina fans och de lär inte bli besvikna, själv är jag aningen ambivalent. Jag gillade Hot Fuzz skarpt, men här är jag kluven och vill dela in filmen i två parter. Det börjar bra och intressant med att Gary King(Simon Pegg) återigen vill samla sina fyra gamla barndomskamrater för att försöka klara av The Golden Mile, någonting de misslyckades med som unga. Som sagt 12 pubar på en och samma kväll och man ska då dra i sig varje ställes typiska öl och målsnöret finns vid puben World´s End. Mest pepp är Gary själv, som de senaste åren tillbringat tiden på AA möten och nu dragit från ett behandlingshem. De andra fyra som nu lever välordnade vuxenliv med arbete och familj är föga intresserade, men med lite lock och pock och en hel del lögner får han med sig gänget, den här gången för att klippa målsnöret.

Så långt allt väl och det bjuds på en hyfsad personskildring som skapar intresse och mest sticker Garys öde ut. Medans polarna tagit steget in i vuxenvärlden är han kvar där han alltid varit, ung och pubertal och med öl och publiv för ögonen. Han kör omkring i samma gamla bil och lyssnar på samma gamla musik som förr, till och med kassettbandet! som sitter i bilsterion är detsamma. Patetiskt och tragiskt kan man tycka och det är det väl också, men det är aldrig för sent att utvecklas.

Men någon större karaktärsutveckling hos Gary bjuds det inte på, utan han kör på för fullt som i fornstora dar. Visst, stundtals är det riktigt roligt, med en del scener som kan bli klassiker, men tyvärr allt efter som spårar det ur och blir för mycket av det goda. När grabbarna kommit en bit på väg och det visar sig att ett drygt gäng på en av pubarna är klonade utomjordingar och kopior av riktiga människor, är jag förlorad och tappar lite intresse. Barndomsstaden har tagits över av utomjordingar och går man inte med frivilligt på de direktiv som läggs fram, blir man klonad och ersatt. Vilka ska nu rädda världen? Jo naturligtvis våra fem pubrundevänner och även om det då och då dyker upp några roande scener är den delen av filmen den sämsta. Personligen tror jag att The World´s End hade tjänat på om paret Pegg och Frost skippat utomjordingstemat, här hade man en grundstory som hade hållit mycket väl ändå. Lite finurligt blir det i varje fall med den dubbelbottnade filmtiteln, Worlds End. Speciellt(Och nu blir det SPOILERALERT) när utomjordingarna ger upp och tar med sig all modern teknik och förpassar mänskligheten till något som närmast kan liknas med stenåldern.

Det här kanske lät som en sågning, men betyget blir faktiskt en stark 3/5, mest beroende på att det börjar så bra och att vissa scener är hejdundrande roliga. Blu-rayutgåvan är av bra kvaliet med
1080p (anamorfisk) Widescreen 2.35:1 bild och DTS 5.1 HD MA ljud. Extramaterialet är digert och rejält tilltaget och höjer värdet på utgåvan. Intressantast är att frossa i bortklippta scener och videon som beskriver hur man gjorde filmen.


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *